Värmeledning inuti en fiber

Kort svar: Alla fibrer leder värme, men de leder den långsamt, och skillnaderna mellan fibertyperna är små. Därför betyder tygets konstruktion ofta mer än själva materialet, när du vill veta hur ett plagg känns mot huden och hur väl det håller värmen.

Vad värmeledning betyder

Värmeledning betyder att värme rör sig genom ett material från den varma platsen till den kalla, utan att materialet självt förflyttas. När du tar på dig en tröja går värme från huden in i tyget och vidare ut i rummet. Hur snabbt det sker beror på materialet, tjockleken och på hur tätt tyget sitter mot kroppen.

Fibrer är dåliga ledare

Cellulosa, ull och polyester leder alla värme sämre än vatten och bättre än luft. Ingen av dem isolerar av sig själv, men ingen leder heller bort värmen särskilt bra. Skillnaden mellan dem är liten, så du märker den sällan om tygets uppbyggnad i övrigt är densamma, både när det gäller vävning och tjocklek.

Luften gör det mesta av jobbet

Stillastående luft leder värme mycket dåligt, och det är luften som isolerar i ett plagg. Fibrerna håller bara luften på plats mellan trådarna. Därför värmer ett löst stickat eller borstat tyg ofta bättre än ett tunt och platt tyg, även om fibrerna i båda fallen är exakt desamma, och det märks direkt i vardagen.

Kontaktytan avgör känslan

Ett slätt tyg vidrör huden på många ställen och leder bort värmen snabbt. Ett tyg med struktur vidrör färre ställen och känns varmare under de första ögonblicken. Det är en av anledningarna till att en mjuk, lite sträv yta känns lugn i svalt väder. Titta gärna på en bambuhoodie för män till vardags.

Därför känns viskos sval

Ytan på viskos är slät och tät, och den har god kontakt med huden. Det ger den svala känslan i det ögonblick du tar på plagget. Efter några minuter har tyget värmts upp till hudens temperatur, och känslan försvinner igen. Se också loungekläder i bambu för män och nattkläder, där mjukheten ligger nära kroppen.

Varför metall känns kall

Ett metallföremål och en tröja kan ha exakt samma temperatur i rummet, men metallen känns mycket kallare. Orsaken är att metall leder värme hundratals gånger bättre än textil och därför drar värmen ur fingrarna. Känslan berättar alltså om ledningsförmåga, inte om hur kallt föremålet egentligen är, och det gäller alla material.

Tjocklek och struktur betyder mer

Ett tjockt lager bromsar värmen mer än ett tunt, eftersom värmen får längre väg att gå. Ett tyg med mycket instängd luft bromsar den ännu mer. När du jämför två plagg är det därför oftast tjocklek, väv och maskstorlek som förklarar skillnaden i värme, och inte om det står bambu, bomull eller något helt annat på etiketten.

Fukt ändrar bilden

Vatten leder värme mycket bättre än luft. Är ett tyg fuktigt fyller vattnet de små rum där luften annars satt, och värmen rinner snabbare bort från huden. Det är en anledning till att blöta kläder känns kalla, även när de är tjocka. Ett tyg som snabbt släpper ifrån sig fukt håller därför huden mer behaglig under dagen.

Så använder du det i vardagen

Välj släta tyger när du vill ha en sval känsla i varmt väder, och tyger med lite struktur eller borstad yta när du vill ha det varmt. Tänk i lager: ett tunt lager närmast kroppen och ett något tjockare utanpå fångar mer luft än ett enda tjockt lager. Då kan du anpassa kläderna efter dagen, utan att byta allt.

Vanliga frågor

Betyder fibern ingenting alls?

Jo, men mindre än tjocklek, struktur och fukt. Fibertypernas egen ledningsförmåga ligger så nära varandra att tygets uppbyggnad oftast avgör hur ett plagg känns och hur väl det håller värmen i praktiken, dag efter dag.

Varför känns metall kall?

Därför att metall leder värme hundratals gånger bättre än textil. Metallen för bort värmen från huden så snabbt att hjärnan tolkar det som kyla, trots att metall och textil har samma temperatur i rummet, och det gäller alltid.

Kan ett tyg kännas svalt och ändå värma bra?

Ja. Det kan ha en slät yta som känns sval till en början och ändå hålla mycket luft i strukturen. Då följer först en kort sval känsla och därefter en jämn värme, när tyget har nått hudens temperatur.