Utmärkt
Baserat på 7.810 recensioner
Kort svar: Bambu hackas till flis, löses kemiskt upp till en tjock massa, pressas genom fina munstycken och spinns till garn. Resultatet kallas bambuviskos, och hela processen förklarar varför tyget känns så mjukt och svalt mot huden.
Bambuflisen löses upp i en kemisk process till en tjockflytande massa, som liknar den man använder till all annan viskos, oavsett vilken växt som är råvaran. Se bambu kläder för kvinnor. Den här delen av processen är densamma oavsett om råvaran är bambu, bok eller eukalyptus, och det är därför fibern i sig, inte växten ensam, som avgör hur det färdiga tyget känns.
Massan pressas genom munstycken med hål så fina som ett hårstrå och stelnar till långa, tunna fibrer i ett bad, varefter fibrerna spinns vidare till garn i vanliga spinnmaskiner. Den fina munstycksstorleken ger en slät och jämn fiber, vilket är en av huvudorsakerna till att det färdiga tyget känns mjukare än många andra naturfibrer.
Garnet stickas till jersey eller rib, de två mest använda typerna i underkläder och t-shirts, eftersom båda stickningarna ger bra stretch utan extra material. Se bambu t shirt för dam. Stickningens täthet och garnets tjocklek avgör tillsammans hur tungt och hur varmt det färdiga tyget känns mot kroppen.
Fibrerna är släta på ytan och runda i tvärsnitt, till skillnad från många andra fibrer som har skarpa kanter och ojämnheter. Se bambu underkläder för kvinnor. Det är därför tyget känns svalt och slätt mot huden, och samma egenskap gör att det glider lätt över huden utan att skava eller irritera vid rörelse.
Garnet eller det färdiga tyget färgas oftast efter spinningen, i ett steg som kräver exakt temperatur och tid för att färgen ska sitta fast utan att skada fiberns släta yta. En dålig färgningsprocess kan göra en annars mjuk fiber styvare, vilket är en av anledningarna till att kvaliteten kan variera mellan olika tillverkare av samma fibertyp.
Processen använder både vatten och kemikalier för att lösa upp och forma fibrerna, och mängden varierar mycket mellan fabriker beroende på hur modern utrustningen är. Nyare anläggningar kan återanvända en del av kemikalierna i slutna kretslopp, medan äldre anläggningar oftast använder mer av båda delarna för att nå samma resultat i det färdiga garnet.
Bambuviskos är den vanligaste fiberformen, men samma växt kan också bearbetas till lyocell, där kemikalierna återanvänds i ett slutet system i stället för att släppas ut. Lyocell är dyrare att producera men ger ofta en ännu jämnare fiber. De flesta bambuprodukter i vanliga kläder är dock fortfarande viskos snarare än lyocell.
Eftersom den släta fibern är känslig för hög värme och hård mekanisk behandling håller sig tyget mjukast med låg tvättemperatur och skonsam centrifugering. Använder du varmt vatten eller torktumlare ofta tappar fibern över tid något av sin naturliga slätheten, även om stickningen och sömmarna fortfarande är hela.
Råvaran är en växt, men fibern tillverkas kemiskt genom upplösning och spinning. Den kallas därför en regenererad fiber och inte en ren naturfiber.
Eftersom fibrerna är släta och runda i tvärsnitt, vilket ger mindre friktion mot huden än fibrer med skarpa kanter och en ojämn yta.
Nästan alla. Det finns också mekaniskt tillverkat bambulin och kemisk lyocell, men båda är ovanligare i vanliga kläder än viskos.
Hela utbudet finns hos Bambu-Kläder.se.